search
Sök
menu
Meny

Övergödning vattendrag

Det har över tid varit en huvudsaklig positiv utveckling beträffande både fosfor- och kväveförekomsten i våra vattendrag. Den målsättning som följer av vattendirektivet om att alla sjöar och vattendrag ska kunna uppnå god ekologisk status till år 2021 bedöms dock inte kunna uppnås.

Andel vattenprover (%) där halterna av fosfor och kväve visar mycket näringsrikt tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

Mätområde Datum Värde (%)

0

Fosfor (P)

1992

23

1

Fosfor (P)

1993

24

2

Fosfor (P)

1994

20

3

Fosfor (P)

1995

21

4

Fosfor (P)

1996

20

5

Fosfor (P)

1997

21

6

Fosfor (P)

1998

21

7

Fosfor (P)

1999

19

8

Fosfor (P)

2000

18

9

Fosfor (P)

2001

20

10

Fosfor (P)

2002

13

11

Fosfor (P)

2003

9

12

Fosfor (P)

2004

13

13

Fosfor (P)

2005

21

14

Fosfor (P)

2006

13

15

Fosfor (P)

2007

12

16

Fosfor (P)

2008

10

17

Fosfor (P)

2009

11

18

Fosfor (P)

2010

11

19

Fosfor (P)

2011

13

20

Fosfor (P)

2012

8

21

Fosfor (P)

2013

9

22

Fosfor (P)

2014

8

23

Fosfor (P)

2015

8

24

Fosfor (P)

2016

6

25

Fosfor (P)

2017

11

26

Fosfor (P)

2018

13

27

Kväve (N)

1992

33

28

Kväve (N)

1993

39

29

Kväve (N)

1994

42

30

Kväve (N)

1995

39

31

Kväve (N)

1996

50

32

Kväve (N)

1997

48

33

Kväve (N)

1998

48

34

Kväve (N)

1999

42

35

Kväve (N)

2000

42

36

Kväve (N)

2001

41

37

Kväve (N)

2002

33

38

Kväve (N)

2003

24

39

Kväve (N)

2004

32

40

Kväve (N)

2005

28

41

Kväve (N)

2006

25

42

Kväve (N)

2007

21

43

Kväve (N)

2008

18

44

Kväve (N)

2009

21

45

Kväve (N)

2010

29

46

Kväve (N)

2011

22

47

Kväve (N)

2012

20

48

Kväve (N)

2013

26

49

Kväve (N)

2014

15

50

Kväve (N)

2015

22

51

Kväve (N)

2016

19

52

Kväve (N)

2017

13

53

Kväve (N)

2018

20

Datakälla: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Kommentar

Övergödande utsläpp av fosfor och kväve påverkar växt- och djurlivet i våra vatten negativt. Övergödande utsläpp drabbar främst sjöar och vattendrag som finns i de östra delarna i kommunen samt nära tätorter och i jordbruksbygder.
Exempel på utsläppsreducerande åtgärder är effektivare rening av avloppsvatten (enskilda och kommunala avlopp), anläggning av kantzoner mot vattendrag och sjöar och ändrad markanvändning.
Förutom t.ex. nedfall och användning av gödsel utgör nederbördsförhållanden en faktor som påverkar resultaten. Låg nederbörd och låga flöden kan medföra minskad utspädning av utsläpp från punktkällor.

Indikator NM.7.1
Senast ändrad: 2019-09-03
Kontakt: