search
Sök
menu
Meny

Försurning i Nissans vattensystem

Andelen vattenprover som visar mycket svag motståndskraft mot försurning har varierat genom åren. Nederbördsvariationer bidrar till en naturlig variation i nyckeltalet men även tidpunkt för provtagning påverkar resultatet. Trenden visar att de flesta vatten har blivit bättre men Nissan har ett fortsatt kalkningsbehov.
Ökningen i pH och alkalinitet motverkas bl.a. av att vattnet blir brunare (halterna av organiska syror, humus, ökar).

Försurning i Nissans vattensystem, andel prover (%) med låg motståndskraft.

Datakälla: Länsstyrelsen i Jönköpings län

Kommentar

Försurning av sjöar och vattendrag utgör ett stort problem i de västra delarna av Jönköpings kommun där berggrunden har en naturligt liten motståndskraft mot surt nedfall. Främsta orsaken till försurningen är utsläpp från trafik och energianläggningar (kväveoxider och svaveldioxid). Men under senare år har även läckage av sura ämnen ifrån skogsbruket ökat. Detta beror bl.a. på att skogsbruket har blivit intensivare (vid slutavverkningen tas t.ex. både grenar, toppar och rötter bort), vilket ytterligare minskar markens motstånd mot försurning. Körskador i skogen förorsakar även läckage av giftigt metylkvicksilver, vilket hamnar i våra sjöar och till sist i insjöfisk. När pH-värdet sänks i sjöar och vattendrag slås försurningskänsliga arter ut, t.ex. flodkräfta, öring och mört. Kontroll av försurningen genomförs i de försurningsdrabbade områdena. Kalkning är, förutom utsläppsreducerande åtgärder, den vanligaste åtgärden för att mildra effekten av försurande utsläpp. Kalkning sker sedan 1988 främst i våtmarker i avrinningsområdet. Tack vare ett optimerat kalkningsprogram har försurningspåverkan på fisk och bottenfaunan minskat.

Indikator GM.6.2
Senast ändrad: 2018-04-06
Kontakt:
  • vakant, Miljö- och hälsoskyddskontoret
Globala hållbarhetsmål Lokala målområden Nationella miljökvalitetsmål